Swedish Immigration to the U.S.


Immigration to the United States in the nineteenth and early twentieth centuries was a part of the economic and social transformation that affected both Europe and North America, when between 1850 and 1950 some fifty million Europeans settled in non-European areas. The mass exodus of some 1.3 million Swedes to the United States, often young and healthy men and women, during the nineteenth and early twentieth centuries was due to the economic and social circumstances in Sweden. "Push and pull" factors on both sides of the Atlantic, as well as the establishment of migration links, are other important factors that more precisely determined the scope and course of the migration patterns. A strong population growth in Sweden increased the pressure on a society that was fundamentally agricultural in nature, and moving to North America provided the Swedish emigrants with economic opportunity not available in the homeland. Religious and political reasons played a much smaller role for the move to America, although it was decisive in some instances. The trans-Atlantic mass exodus is one of the major events in Swedish history during the last two centuries, and the immense network of contacts that was established across the Atlantic has proven very important for the way in which Swedish society then and now has been oriented towards the United States.

Chronology and Numbers

Swedish mass-immigration to the U.S. began in earnest in the mid 1840s, when a number of pioneers, often moving as groups, established a migration tradition between certain sending areas in Sweden and particular receiving locales in the United States. Examples of colonies founded by these groups include settlements in western Illinois, Iowa, central Texas, southern Minnesota, and western Wisconsin.

When the American Civil War broke out, ending the pioneer period of Swedish immigration, the federal Census recorded some 18,000 Swedish-born persons in the United States. Ten years later, following the first heavy peaks of Swedish immigration in 1868-69, largely due to crop failures in Sweden, the figure was almost five times higher, or 97,332. The rapid increase of Swedish immigration continued. By 1890, following the single decade of the largest Swedish immigration, approximately 478,000 Swedes lived in the United States. During the 1880s alone, some 330,000 persons left Sweden for the United States, the peak year being 1887 with over 46,000 registered emigrants.

The pace of immigration remained high after 1890 and by 1910, the U.S. Census recorded over 665,000 Swedish-born persons in the United States. Just as the Civil War had restricted the number of foreigners who could enter the United States, World War I curtailed the number of immigrants during the 1910s, and by 1920 the number of Swedish-born in the United States declined for the first time, the total population standing at 625,000. The year 1923, when over 26,000 Swedes left for the United States, represents the end of some eight decades of sustained mass migration from Sweden to the United States.

As the decades of Swedish immigration to the United States progressed, a second generation of Swedish Americans entered the scene. This second generation was first recorded by the Census in 1890, when some 250,000 persons in the Unites States were classified as second-generation Swedish Americans. During the next decades, this figured increased quickly and by 1910 the second generation had passed the first and numbered 700,000. In 1920, the figure was 824,000.

The rural and agricultural profile of Swedish immigration of the first decades gradually changed. By the turn of the century, a majority of Swedish Americans were city-dwellers, and a part of the rapidly growing American industrial economy. This also reflected a development from the migration of families during the first decades of emigration to a movement dominated by single young men and women after the turn of the century.

Return migration was also a part of the Swedish patterns. Approximately one fifth of the immigrants returned to their homeland. Re-migration was especially strong towards the end of the emigration era, and was more common among men, urbanites, and persons active in the American industrial sector.

The Settlements in America

As the result of immigration, the population group in the United States of Swedish extraction was thus well over one million during the first decades of the twentieth century. However, it was not evenly distributed throughout the country. The early phase of Swedish immigration established the Midwestern states as a prime receiving area. The agricultural areas in western Illinois, Iowa, Minnesota, and western Wisconsin formed the nucleus of the first Swedish settlements. Migration chains were quickly established between many places in the Midwest and in Sweden, encouraging and sustaining further movement across the Atlantic. After the Civil War, the Swedish settlements spread further west to Kansas and Nebraska, and in 1870 almost 75 percent of the Swedish immigrants in the United States were found in Illinois, Minnesota, Kansas, Wisconsin, and Nebraska.

By 1910 the position of the Midwest as a place of residence for the Swedish immigrants and their children was still strong, but had weakened. Fifty-four percent of the Swedish immigrants and their children now lived in these states, with Minnesota and Illinois dominating. Fifteen percent lived in the East, where the immigrants were drawn to industrial areas in New England. New York City and Worcester, Massachusetts, were two leading destinations. A sizeable Swedish American community had also been established on the West Coast, and in 1910 almost 10 percent of all Swedish Americans lived there. There, the states of Washington and California had the largest Swedish American communities. In Washington, a heavy concentration of Swedish Americans grew up in the Seattle-Tacoma area.

Minnesota became the most Swedish of all states, with Swedish Americans constituting more than 12 percent of Minnesota's population in 1910. In some areas, such as Chisago or Isanti counties on the Minnesota countryside north and northwest of Minneapolis, Swedish Americans made up close to 70 percent of the population. If Minnesota became the most Swedish state in the union, the city of Chicago, was the Swedish American capital. In 1910, more than 100,000 Swedish Americans resided in Chicago, which meant that about 10 percent of all Swedish Americans lived there. At the turn of the century, Chicago was also the second largest Swedish city in the world; only Stockholm had more Swedish inhabitants than Chicago.

The Swedish American Community

Svenskamerika or Swedish America, as the Swedish American community began to be referred to around 1900, was a collective description of the cultural and religious traditions that the Swedish immigrants brought to their new homeland. These traditions were both preserved and changed through interaction with American society, and formed the basis for the sense of Swedishness or Swedish American identity that developed among the immigrants and their descendants.

Swedish America was split, culturally, religiously, and socially, and by the beginning of the twentieth century different Swedish American institutions, such as churches, organizations, associations, and clubs, formed an intricate pattern that spanned the entire American continent. The largest organizations were the various religious denominations founded by Swedish immigrants in the United States. These churches had their roots in both the religious experience of the homeland and the United States: the Lutheran Augustana Synod was founded by ministers from the Church of Sweden, the Mission Covenant had its Swedish parallel in Svenska Missionsförbundet, and the Evangelical Free Church developed from the Covenant Church. Other "American" denominations also attracted Swedish immigrants as members. In some cases, as with the Baptists, Methodists, Adventists, and the Salvation Army, separate Swedish-language conferences were organized as part of the American mother institution, whereas still others, such as the Congregationalists, Mormons, and Presbyterians, organized Swedish-language services in the American congregations with some regularity.

The Lutheran Augustana Synod was by far the single largest Swedish American organization, with the total membership in the Swedish American religious denominations estimated to be 365,000 at the end of the immigration era, which means that roughly a quarter of the Swedish Americans of the first and second generations were members of a Swedish American church at that time. The larger Swedish American denominations did not only serve the religious needs of their members. They also founded educational and benevolent institutions, such as colleges, academies, hospitals, orphanages, and old people's homes. The Swedish American institutions of higher education became particularly important, and today a group of American colleges and universities can trace their origins to Swedish immigrants, including Augustana College in Rock Island, Illinois; Bethany College in Lindsborg, Kansas; Bethel College in St. Paul, Minnesota; California Lutheran University in Thousand Oaks, California; Gustavus Adolphus College in St. Peter, Minnesota, and North Park University in Chicago.

The secular organizations attracted fewer members. Included here are the mutual-aid societies, which included the Vasa Order, the Svithiod Order, the Viking Order, and the Scandinavian Fraternity of America. In addition there were numerous smaller organizations and clubs scattered throughout Swedish America, with a wide array of purposes. Some examples include organizations for individuals from a particular province in Sweden, whereas others focused on musical, theatrical, educational, or political activities. A small, but vocal Swedish American labor movement also developed, mainly in the urban areas. At the close of Swedish mass-immigration in the mid-1920s, it has been estimated that the total membership in the secular organizations, both mutual-aid societies and social clubs, stood at 115,000, not quite ten percent of the first and second generation Swedish Americans.

The different organizations catered to the varied needs of its membership, be their religion, sick insurance, or affection for a particular province in Sweden. However, they also eventually transcended these specific functions and came to serve as places where one could meet fellow country-persons, speak the Swedish language, and participate in the various social activities connected with the organization. This was particularly true with the churches and mutual-aid societies.

Swedish American Culture

svenska postenA cultural life quickly developed within the Swedish American community. Much of it was centered on the Swedish language, which was seen as a key factor for the culture's creation and maintenance. The Swedish-language press played an important role in this respect, and it has been estimated that between 600 and 1,000 Swedish language newspapers were published in the United States. Some important titles include Hemlandet, Svenska amerikanaren, Svenska amerikanska posten, Nordstjernan, and Svea. The Swedish American press was the second largest foreign-language press in the United States with a total circulation over 650,000 copies in 1910.

Swedish immigrants and their descendants did not only read newspapers. Numerous books, journals, pamphlets, and other types of publications were brought out in Swedish America by a variety of publishers. Bookstores existed in many of the major urban settlements through which many imported books from Sweden were sold as well. A great variety of books in Swedish were available in the United States, including such subjects as religion, education, history, geography, music, theater, schoolbooks, dictionaries, almanacs, cook books and how-to books, etc. Fiction and poetry were also important categories, and a group of Swedish American authors emerged, including Jakob Bonggren, Johan Enander, G.N. Malm, and Anna Olsson.

bandTheater and singing were also an important part of the life of the community. Theater productions ranged from performances of Swedish elite drama in Chicago to the vaudeville or bondkomik productions of Olle i Skratthult´s traveling troupe. There was even a Swedish American opera, Fritiof and Ingeborg by C.F. Hanson, performed in 1898 and 1900 in Worcester, Massachsetts and in Chicago. Numerous choirs and choruses also existed in Swedish America; many of them joined together in the American Union of Swedish Singers.

Swedish Americans have also come together in different manifestations to affirm their ethnicity. Midsummer celebrations occurred as early as the 1870s and had become quite common by 1900, often filling the function of a Swedish or Swedish American national day. It is no coincidence that Svenskarnas Dag in Minneapolis has been celebrated in the middle of June since 1934. The 1891 unveiling of a statue of eighteenth century Swedish botanist Carl Linnaeus in Chicago provided that city's Swedish Americans with many opportunities using the monument as a Swedish American rallying point. Swedish Americans have also used Fourth of July parades to mark their dual loyalties to both the United States and Sweden, and have commemorated their own history several times at both the 100th and 150th anniversaries of the beginnings of Swedish mass immigration to the United States in the 1840s, and by celebrating the 250th, 300th, and 350th anniversaries of the 1638 establishment of the New Sweden Colony on the Delaware River.

Swedish America Today

Even though predictions of the demise of the Swedish American community have been heard ever since Swedish mass immigration to the United States came to a halt in the 1920s, some four million persons still responded "Swedish" to the question of their ancestry in the 2000 U.S. Census. Swedish America today overwhelmingly consists of descendants of Swedish immigrants, many of whom are by now in the third generation and beyond. The number of immigrants from Sweden in 2000 stood at some 50,000. Hundreds of Swedish American organizations still exist, including museums in Philadelphia, Chicago, Minneapolis, and Seattle. The Swedish Council of America functions as an umbrella group for Swedish American organizations today.

Expressions of Swedishness today often focus on family history, foods, and holiday celebrations but also on an interest in traveling to Sweden and sometimes on learning about modern Sweden and the Swedish language. The Swenson Swedish Immigration Research Center at Augustana College in Rock Island, Illinois is a national archive, library, and research institute for the study of Swedish immigration to North America and provides a wealth of information for those who wish to pursue research in the field. It publishes Swedish American Genealogist, the only journal in the field of Swedish American genealogy. The Swedish American Historical Society is also devoted to the study of Swedish American history, and published the only journal in the field, Swedish American Historical Quarterly.

Text by Dag Blanck, Augustana College & Uppsala University.

Further Reading

  • Anderson, Philip J. and Dag Blanck, eds. Swedish-American Life in Chicago: Cultural and Urban Aspects of an Immigrant People, 1850-1930. Urbana, Illinois: University of Illinois Press, 1992.
  • Anderson, Philip J. and Dag Blanck, eds. Swedes in the Twin Cities: Immigrant Life and Minnesota's Urban Frontier. St. Paul, Minnesota: Minnesota Historical Society Press, 2001.
  • Attebery, Jennifer Eastman. Up in the Rocky Mountains: Writing the Swedish Immigrant Experience. Minneapolis: University of Minnesota Press, 2007.
  • Barton, H. Arnold. A Folk Divided. Homeland Swedes and Swedish Americans, 1840-1940. Carbondale, Illinois: Southern Illinois University Press, 1994.
  • Hasselmo, Nils. Swedish America: An Introduction. New York: Swedish Information Service, 1976.
  • Lintelman, Joy K. I Go To America: Swedish American Women and the Life of Mina Anderson. St. Paul, Minnesota: Minnesota Historical Society Press, 2009.
  • Nelson, Helge. The Swedes and the Swedish Settlements in North America. 2 vols. C.W.K. Gleerup: Lund, 1943.
  • Norman, Hans and Harald Runblom. Transatlantic Connections: Nordic Migration to the New World after 1800. Oslo: Norwegian University Press, 1988.
  • Scott, Larry E. The Swedish Texans. San Antonio, Texas: University of Texas Institute of Texan Cultures at San Antonio, 1990.
  • Search ALiCat (the Augustana Library online catalog) for hundreds of books on Swedish and Swedish American history.

Svensk invandring till USA


Den europeiska invandringen till USA under 1800- och början av 1900-talet var en del av den tidens ekonomiska och sociala omvandling som påverkade både Europa och Nordamerika. Ungefär 50 miljoner européer bosatte sig i områden utanför Europa mellan 1850 och 1950. Cirka 1,3 miljoner svenskar utvandrade till USA under 1800-talet och tidigt 1900-tal. Det var ofta unga och friska män och kvinnor som for och orsakerna var främst de ekonomiska och sociala förhållandena i Sverige. ”Push and pull”-faktorer på båda sidorna av Atlanten, samt etableringen av migrationslänkar, är andra viktiga faktorer som mer exakt avgjorde migrationsmönstrens omfattning och banor. En stark befolkningstillväxt i Sverige ökade trycket på ett samhälle som i grunden var agrart och flytten till Nordamerika gav de svenska utvandrarna ekonomiska möjligheter som inte fanns i hemlandet. Religiösa och politiska orsaker spelade en mindre roll för flytten till Amerika, även om dessa faktorer i vissa fall var avgörande. Massutvandringen över Atlanten är en av de stora händelserna i svensk historia under de senaste två århundradena och det stora kontaktnät som etablerades över Atlanten har visat sig vara mycket betydelsefullt för det sätt det svenska samhället då och nu har vänt sig mot USA.

Kronologi och siffror

Den svenska massinvandringen till USA började på allvar i mitten av 1840-talet, när ett antal pionjärer, som ofta flyttade i grupper, etablerade en migrationstradition mellan vissa utvandringsområden i Sverige och särskilda mottagningsplatser i USA. Exempel på kolonier som grundades av dessa grupper är bosättningar i västra Illinois, Iowa, centrala Texas, södra Minnesota och västra Wisconsin.

När det amerikanska inbördeskriget bröt ut avslutades den svenska invandringens pionjärperiod och då fanns  enligt den federala folkräkningen ca 18 000 svenskfödda personer i USA. Tio år senare, efter de första stora topparna av svensk invandring 1868–1869 var siffran nästan fem gånger högre, eller 97 332, till stor del på grund av missväxt i Sverige. Den snabba ökningen av svensk invandring  fortsatte. Vid 1890, efter årtiondet med störst invandring från Sverige, bodde ungefär 478 000 svenskar i USA. Enbart under 1800-talet lämnade ca 330 000 personer Sverige för att ta sig till USA och året med högst utvandring var 1887 med över 46 000 registrerade utvandrare.

Invandringstakten förblev hög efter 1890 och 1910 fanns det över 665 000 svenskfödda personer registrerade i USA:s folkräkning. På samma sätt som inbördeskriget begränsade antalet utlänningar som kunde resa in i USA, minskade första världskriget antalet invandrare under 1910-talet och 1920 hade antalet svenskfödda i USA minskat för första gången, med en total folkmängd på 625 000. 1923, när över 26 000 svenskar emigrerade till USA, utgjorde slutet på åtta årtionden av ihållande massflytt från Sverige till USA.

Eftersom invandringen pågick under lång tid uppstod också  en andra generation svensk-amerikaner. Den andra generationen registrerades först i folkräkningen 1890, när ungefär 250 000 personer i USA klassificerades som födda i USA av svenska föräldrar. Under de kommande årtiondena ökade siffran snabbt och 1910 hade den andra generationen passerat den första och beräknades ligga på 700 000. 1920 var siffran 824 000.

Den svenska invandringens landsbygds- och jordbruksprofil från de första årtiondena förändrades gradvis. Vid sekelskiftet var majoriteten av svensk-amerikanerna stadsbor och hörde till den snabbt växande amerikanska industriella ekonomin. Detta speglar också en utveckling från att det mest var familjer som flyttade under de första årtiondena av utvandringen, till att det främst anlände ensamstående unga män och kvinnor efter sekelskiftet.

Återmigration var också en del av de svenska mönstren. Ungefär en femtedel av invandrarna återvände till sitt hemland. Återflytten var speciellt stark mot slutet av utvandringsperioden och var vanligare bland män, stadsbor och personer som var aktiva inom den amerikanska industriella sektorn. Återvandrarna spelade en betydande roll för kunskap- och resursöverföringar från USA till Sverige och blev en väsentlig del av många svenska lokalsamhällen under 1900-talets förra del. 

Bosättningarna i Amerika

Till följd av invandringen var den svenska befolkningsgruppen i USA långt över en miljon under de första årtiondena på 1900-talet. Men den var inte jämnt fördelad över hela landet. Det främsta mottagningsområdet för den tidiga fasen av svensk invandring var delstaterna i mellanvästern. Jordbruksområdena i västra Illinois, Iowa, Minnesota och västra Wisconsin bildade kärnan för de första svenska bosättningarna. Migrationskedjor etablerades snabbt mellan många ställen i mellanvästern och Sverige, vilket uppmuntrade och upprätthöll ytterligare förflyttning över Atlanten. Efter inbördeskriget spred sig de svenska bosättningarna vidare västerut till Kansas och Nebraska, och 1870 fanns nästan 75 procent av de svenska invandrarna i Illinois, Minnesota, Kansas, Wisconsin och Nebraska.

Vid 1910 var mellanvästern fortfarande en stark bosättningsplats för svenska immigranter och deras barn, men den hade försvagats. Femtiofyra procent av de svenska invandrarna och deras barn bodde nu i dessa delstater där Minnesota och Illinois dominerade. Femton procent bodde i stater på östkusten, där invandrarna drogs till industriella områden i New England. New York City och Worcester i Massachusetts var två ledande destinationer. Ett stort svensk-amerikanskt samhälle hade också etablerats på västkusten och 1910 bodde nära 10 procent av alla svensk-amerikaner där. Där hade delstaterna Washington och Kalifornien de största svensk-amerikanska bosättningsområdena. I Washington växte en stor koncentration av svensk-amerikaner upp i området Seattle-Tacoma.

Minnesota blev den mest svenska av alla delstater, där svensk-amerikaner utgjorde mer än 12 procent av Minnesotas befolkning 1910. I vissa områden, som i kommunerna Chisago eller Isanti på landsbygden i Minnesota norr- och nordväst om Minneapolis, utgjorde svensk-amerikanerna nära 70 procent av befolkningen. Om Minnesota blev den svenskaste delstaten i unionen så var Chicago den svensk-amerikanska huvudstaden. 1910 bodde fler än 100 000 svensk-amerikaner i Chicago, vilket betydde att ungefär 10 procent av alla svensk-amerikaner bodde där. Vid sekelskiftet var Chicago också den andra största svenska staden i världen. Bara Stockholm hade fler svenska invånare än Chicago.

Det svensk-amerikanska samhället

Svenskamerika, som den svensk-amerikanska befolkningsgruppen började kallas omkring 1900 var en kollektiv beskrivning av de kulturella och religiösa traditioner som svenska invandrare förde med sig till sitt nya hemland. Traditionerna både bevarades och förändrades genom interaktion med det amerikanska samhället och de bildade grunden för den svenskkänsla eller svensk-amerikanska identitet som utvecklades bland invandrarna och deras ättlingar.

Svenskamerika var delat kulturellt, religiöst och socialt och i början av 1900-talet bildade olika svensk-amerikanska institutioner, som kyrkor, organisationer, föreningar och klubbarsom blev ett finmaskigt nät  och som sträckte sig över hela den amerikanska kontinenten. De största organisationerna var de olika religiösa samfund som grundats av svenska invandrare i USA. Kyrkorna hade sina rötter i både den religiösa erfarenheten från hemlandet och i USA. Den lutherska Augustanasynoden grundades av präster från svenska kyrkan, Mission Covenant (missionskyrkan) hade en svensk motsvarighet i Svenska Missionsförbundet och Evangelical Free Church (evangeliska frikyrkan) utvecklades från Covenant Church. Andra ”amerikanska” samfund lockade också till sig svenska immigranter som medlemmar. I vissa fall, som med baptisterna, metodisterna, adventisterna och frälsningsarmén, skapades separata svenskspråkiga konferenser som en del av den amerikanska huvudinstitutionen, medan andra, som kongregationalisterna, mormonerna och presbyterianerna, regelbundet anordnade svenskspråkiga gudstjänster i de amerikanska församlingarna.

Augustanasynoden blev den enskilt största svensk-amerikanska organisationen. Det   totala antal medlemmar i svensk-amerikanska religiösa församlingar uppskattades till 365 000 i slutet av invandringsperioden, vilket betyder att ungefär en fjärdedel av första och andra generationens svensk-amerikaner var medlemmar i något svensk-amerikanskt samfund vid den tidpunkten. De stora svensk-amerikanska församlingarna fyllde inte bara medlemmarnas religiösa behov. De grundade också utbildnings- och välgörenhetsinstitutioner, som högskolor, akademier, sjukhus, barnhem och ålderdomshem. De svensk-amerikanska institutionerna för högre utbildning blev speciellt viktiga och idag har en grupp amerikanska högskolor sitt ursprung i iden svenska invandringen: Augustana College i Rock Island i Illinois, Bethany College i Lindsborg i Kansas, Bethel College i St. Paul i Minnesota, California Lutheran University i Thousand Oaks i Kalifornien, Gustavus Adolphus College i St. Peter i Minnesota och North Park University i Chicago.

De sekulära organisationerna lockade till sig färre medlemmar. Hit räknas de stora ”ordenssällskapen” som Vasa Order, Svithiod Order, Viking Order och Scandinavian Fraternity of America Dessutom fanns många mindre organisationer och klubbar utspridda i svenska Amerika med många olika syften. Några exempel är organisationer för personer från en viss del av Sverige, medan andra fokuserade på aktiviteter inom musik, teater, utbildning eller politik. En liten, men högljudd, svensk-amerikansk arbetarrörelse utvecklades också, i huvudsak i städerna. I slutet av den svenska massinvandringen vid mitten av 1920-talet uppskattar man att det totala antalet medlemmar i sekulära organisationer, både frivilligorganisationer och sociala klubbar, uppgick till 115 000, knappt 10 procent av den första och andra generationens svensk-amerikaner.

De olika organisationerna tillgodosåg medlemmarnas olika behov – religion, sjukförsäkring eller kärlek till en viss region i Sverige. Men de utvidgade så småningom också dessa funktioner och började fungera som platser där man kunde träffa landsmän, prata svenska och delta i olika sociala aktiviteter kopplade till organisationen. Detta gällde i synnerhet för kyrkor och frivilligorganisationer.

Den svensk-amerikanska kulturen

svenska postenInom den svensk-amerikanska befolkningsgruppen utvecklades snabbt ett kulturliv. Mycket centrerades kring det svenska språket, som ansågs vara en viktig faktor för skapandet och upprätthållandet av kulturen. Den svenskspråkiga tidningsutgivningen spelade en viktig roll i detta sammanhang, och man uppskattar att mellan 600 och 1 000 svenskspråkiga tidningar utgavs i USA. Några viktiga tidningar var Hemlandet, Svenska amerikanaren, Svenska amerikanska posten, Nordstjernan och SveaDen svensk-amerikanska pressen var bland de största utgivarna på ett främmande språk i USA med en total upplaga på 650 000 exemplar 1910.

Svenska invandrare och deras ättlingar läste inte bara tidningar. Olika utgivare publicerade också ett stort antal böcker, tidskrifter, broschyrer och olika typer av publikationer i Svenskamerika. Bokhandlar fanns i många av de stora urbana bosättningsområdena, där man sålde många importerade böcker från Sverige. Det fanns ett stort antal olika svenskspråkiga böcker i USA inom ämnen som religion, utbildning, historia, geografi, musik, teater, skolböcker, ordböcker, almanackor, kokböcker och instruktionsböcker m.m. Skönlitteratur och poesi var också viktiga kategorier, och en grupp svensk-amerikanska författare utkristalliserades, som till exempel Jakob Bonggren, Johan Enander, G.N. Malm och Anna Olsson.

bandTeater och sång var också en viktig del av samhällslivet. Teaterproduktioner sträckte sig från uppträdanden av svenska elitproduktioner i Chicago till varietéer eller bondkomik som den kringresande truppen Olle i Skratthult. Det fanns till och med en svensk-amerikansk opera, Fritiof och Ingeborg av C.F. Hanson som gick 1898 och 1900 i Worcester, Massachusetts och i Chicago. Det fanns också ett rikt körliv   i Svenskamerika. Många av dem förenades i American Union of Swedish Singers. Svensk-amerikanerna gick samman i olika manifestationer för att hävda sin etnicitet. Midsommarfirande förekom så tidigt som på 1870-talet och hade blivit ganska vanligt runt 1900. Högtiden fungerade ofta som en svensk eller svensk-amerikansk nationaldag. Det är ingen slump att Svenskarnas dag i Minneapolis har firats i mitten av juni sedan 1934. Avtäckningen av en staty av sjuttonhundratalets svenska botaniker Carl von Linné i Chicago 1891 gav stadens svensk-amerikaner många möjligheter att använda minnesmärket som en svensk-amerikansk samlingspunkt. Svensk-amerikaner använde också fjärde juli-paraderna för att markera sina dubbla lojaliteter till både USA och Sverige och har firat sin egen historia flera gånger,  som t.ex. 100- och 150-årsdagen av början av den svenska massinvandringen till USA på 1840-talet och genom att från  1888 regelbundet etableringen av kolonin Nya Sverige vid Delaware-floden 1638.

Dagens Svenskamerika

Även om förutsägelser om det svensk-amerikanska samhällets upphörande har hörts ända sedan den svenska massinvandringen till USA trappades ner på 1920-talet, svararfortfarande omkring  fyra miljoner ”svensk” på frågan om sitt ursprung vid USA:s folkräkning år i början av 2000-talet. Dagens Svenskamerika består till den helt övervägande delen av ättlingar till svenska invandrare, varav många nu är finns i den tredje, fjärde elller femte generationerna. Antalet faktiska invandrare från Sverige är omkring cirka 50 000. Det finns fortfarande hundratals svensk-amerikanska organisationer,och  museer i Philadelphia, Chicago, Minneapolis och Seattle.

Uttryck för svenskhet fokuserar idag ofta på familjehistoria, mat och helgtraditioner, men också på ett intresse för att resa till Sverige och ibland  att lära sig om det moderna Sverige och det svenska språket. Swenson Swedish Immigration Research Center vid Augustana College i Rock Island i Illinois är ett nationellt arkiv, bibliotek och forskningsinstitut för studier av den svenska invandringen till Nordamerika och har rikligt med information för de som vill forska inom området. Forskningscentret ger ut Swedish American Genealogist, den enda tidskriften inom området svensk-amerikansk genealogi. Swedish American Historical Society (svenskamerikanska historiska föreningen) ägnar sig också åt att studera den svensk-amerikanska historien och har publicerat den enda tidskriften inom området, Swedish American Historical Quarterly.

Text av Dag Blanck, Augustana College & Uppsala universitet.


  • Anderson, Philip J. and Dag Blanck, eds. Swedish-American Life in Chicago: Cultural and Urban Aspects of an Immigrant People, 1850-1930. Urbana, Illinois: University of Illinois Press, 1992.
  • Anderson, Philip J. and Dag Blanck, eds. Swedes in the Twin Cities: Immigrant Life and Minnesota's Urban Frontier. St. Paul, Minnesota: Minnesota Historical Society Press, 2001.
  • Attebery, Jennifer Eastman. Up in the Rocky Mountains: Writing the Swedish Immigrant Experience. Minneapolis: University of Minnesota Press, 2007.
  • Barton, H. Arnold. A Folk Divided. Homeland Swedes and Swedish Americans, 1840-1940. Carbondale, Illinois: Southern Illinois University Press, 1994.
  • Hasselmo, Nils. Swedish America: An Introduction. New York: Swedish Information Service, 1976.
  • Lintelman, Joy K. I Go To America: Swedish American Women and the Life of Mina Anderso. St. Paul, Minnesota: Minnesota Historical Society Press, 2009.
  • Nelson, Helge. The Swedes and the Swedish Settlements in North America. 2 vols. C.W.K. Gleerup: Lund, 1943.
  • Norman, Hans and Harald Runblom. Transatlantic Connections: Nordic Migration to the New World after 1800. Oslo: Norwegian University Press, 1988.
  • Scott, Larry E. The Swedish Texans. San Antonio, Texas: University of Texas Institute of Texan Cultures at San Antonio, 1990.
  • Sök i ALiCat (the Augustana Library online catalog; onlinekatalogen i Augustanas bibliotek) efter hundratals böcker om den svenska och svensk-amerikanska historien.